Påsktävling

Var med i min påsktävling och vinn fina erbjudanden från Wheelwear. Du behöver bara dela det här inlägget från min Facebooksida till din och samtidigt skriva några rader om vem du tycker borde vinna (det kan ju även vara du själv) så är du med i utlottningen av tre presentkort. Efter påsk, tisdagen den 19 april, avslöjas vinnarna. Wheelwear har tagit fram herrkollektionen Human, speciellt utformade kläder för att passa rullstolsanvändare.
 
 
https://wheelwear.se/

Boverkets samråd 10 mars 2022

Sedan många år tillbaka är jag DHRs representant i Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna. Varje år genomförs fyra möten, och efter att samrådets senaste reglemente fastslagits den 21 december 2021 görs de digitalt. Myndigheten envisas med att använda Skype trots att vi från funktionsrättsrörelsen alltid protesterar och förklarar dess otillgänglighet. Efter testmöten med HRF och SRF, samt framtagande av en egen guide, tror Boverket ändå att det ska fungera. En annan nyhet med anledning av det nya reglementet är att Certec vid Lunds universitet och Myndigheten för Delaktighet också har representanter i samrådet tillsammans med funktionshinderorganisationer, SKR och Länsstyrelsen från förr. Det första samrådet för 2022 genomfördes den 10 mars och handlade mycket om miljöfrågor, men Uppdragsavdelningens chef på Boverket Richard Bauer inledde genom att prata om den nya nationella strategin från regeringen för genomförandet av funktionshinderspolitiken och vikten av samråd.

 

”Energieffektiv renovering” är ett ej tidsbegränsat uppdrag från regeringen till Boverket. Projektledare är Joakim Thunborg. Under 2022 görs en förstudie och 2023 hoppas Boverket sedan kunna sjösätta ICHB, ett Informationscentrum för hållbart byggande. Målsättningen är att detta leder till effektivare energianvändning, minskad klimatpåverkan, ökad robusthet för klimatförändringar och uppfyllnad av EU-direktivet 2018/844. Det kan handla om klimatanpassningar, materialval, återanvändning och varsamhetskrav på kulturarv. Redan 2013 skapades en renoveringsstrategi som Svensk Byggtjänst administrerat, men nu är det alltså Boverket som har ansvaret och förhoppningen är att renoveringstakten ökar. Boverkets Jakob Wranne pratade också om regeringsuppdraget ”Cirkulär ekonomi” som går i samma linje. Här vill man rädda världen genom minskade utsläpp av klimatgaser och minska användningen av farligt material. Och det tänker man göra genom att återanvända både material, byggnadsdelar och byggnadsverk. I dag står byggsektorn för 35% av EUs avfall, en femtedel av all koldioxidutsläpp och hälften av allt material vi utvinner går till att skapa byggd miljö. Man måste helt enkelt oftare undvika att riva och kasta, och istället återvinna mer. Jag gjorde inspel om att den som bygger rätt (universellt utformat) från början inte behöver bygga om, vikten av materialval och ljudmiljön. Skillnader i tillgänglighetskrav sätter också käppar i hjulet för att enkelt återvinna exempelvis studentbostäder till äldreboenden. Och när det gäller ”Energieffektiv renovering” finns det förstås mängder av krav tillgänglighetsåtgärder som borde ställas som ”passa-på-krav” samtidigt som exempelvis ett flerbostadshus från 70-talet ska energieffektiviseras.

 

Boverket har skapat BAMU, en arbetsgrupp för mänskliga rättigheter och universell utformning. Arbetsgruppen består av Boverkare från flera av myndighetens avdelningar. Dess arbete utgår från regeringens strategi 2021-2031 för att påskynda arbetet att nå de funktionshinderpolitiska målen. Arbetsgruppen ska verka både internt och externt, både se över arbetsplatsen och Boverkets möten och rutiner samt öka kunskapen, skapa samarbeten och kommunicera vägledning utifrån Boverkets sektorsansvar om byggd miljö och samhällsplanering.

 

Inför samrådet hade DHR (jag) skickat in en fråga som togs upp och diskuterades. Det handlade om att DHR upplever att allt fler kommuner anlitar så kallade sakkunniga i tillgänglighetsfrågor. Men deras ”sak”-kunskaper brister och kommunerna, som också brister i kunskap, har svårt att ställa krav och veta om de kan lita på den sakkunnige eller inte. Och det blir inte bättre av att SKR inte har någon hjälp och vägledning som kommunerna kan få, och just nu finns inte ens ”Riv Hindren” på Myndigheten för Delaktighets hemsida. Lillian Müller, själv sakkunnig tillgänglighetskonsult på Lunds kommun och Certecs representant i samrådet, hänvisade till sin forskning och tidigare erfarenheter. Hon, liksom Boverket, bekräftade DHRs upplevelse och sa att det i vissa fall brister i kunskap och att det saknas stöd. Boverket, som skriver föreskrifterna som styr certifieringsorganet med behörighetskrav för sakkunniga, menade också att föreskrifterna har vissa brister. Myndigheten svarar annars så här:

 

”Det är viktigt att man är uppmärksam på i vilken roll som en TIL-certifierad är anlitad i ett projekt. Om BN har krävt en certifierad sakkunnig så är det PBLs regler som hen ska granska emot. Inte andra lagstiftningar. Riv Hindren är enbart riktlinjer, utöver PBLs minimikrav. MFDs riktlinjer handlar primärt om myndighetens särskilda ansvar när det gäller tillgänglighet (inte PBL-krav), och inte heller begränsat till den byggda miljöns tillgänglighet. Vägledning om sakkunnigs roll finns på PBL kunskapsbanken. Vad gör då en sakkunnig? Om byggnadsnämnden bedömer att en eller flera kontroller inte på ett betryggande sätt kan ske inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, kan nämnden besluta att kontrollen ska utföras av en certifierad sakkunnig. Byggnadsnämnden ska godta utlåtandet från certifierade sakkunniga. Uppgiften för en certifierad sakkunnig i tillgänglighet utifrån PBL är begränsad till att genomföra de kontroller av de tekniska egenskaperna som bestämts av byggnadsnämnden i kontrollplanen. Och vad händer om en certifierad sakkunnig missköter sig? Om en certifierad sakkunnig har uppvisat uppenbar olämplighet för uppgiften eller erhållit certifiering på felaktiga grunder, får det organ som utfärdat certifieringen återkalla denna. Olämpligheten kan bestå i att man i kontrollen har utfärdat felaktiga eller falska intyg, eller att man varit oskicklig i arbetet. Det framgår inte av PBL någon skyldighet för byggherren att underrätta byggnadsnämnden om en certifierad sakkunnig inte fullgjort sina skyldigheter. Det framgår heller inte att nämnden ska underrätta det certifieringsorgan som meddelat behörigheten. Boverket anser att det inte finns något som hindrar att byggherren, byggnadsnämnden eller någon annan aktör rapporterar den som är certifierad sakkunnig till certifieringsorganet. Certifieringsorganet har då möjlighet att ta ställning till om certifikatet ska återkallas.”

 

 


Nya jeans från Wheelweare

 
Vad sägs om en byxa med tre positiva detaljer? Ett par jeans som (ett) känns festlig, (två) sitter perfekt och (tre) lever upp till recycling.
 
 
Jag ber dig titta närmare på mina nya jeans från Wheelweares herrkollektion Human. Och kolla färgerna. Byxorna matchar perfekt med mina nya skor.
 
 
Klicka på länken och läs mer, men jag kan redan nu berätta att jeansen får ett riktigt högt betyg från mig. Det är en vardagsbyxa men lårbenets dragkedja skapar en festlig detalj. Det är väl fantastiskt att få känna sig festfin till vardags. Jo, det är en riktig praktisk ficka. Detaljen som sticker ut mest för ögat är dragkedjan, men det som känns bäst är elasticiteten. Byxan har en stretch på både bredden och längden som tar bort fula veck. Jag, som rullstolsanvändare, får nästan alltid störande veck på lårbenen. Efter en tid upplever jag att vecken till och med bidrar till att byxorna slits snabbare. Och stretchen tar inte bara bort veck, den gör också att jeansen sitter bra runt magen, rumpan och benen. Den tredje positiva detaljen handlar om recycling. Byxan är nämligen skapad av tyg som blivit över från annan produktion.
 
 

Kläder från Wheelwear

 
Att bära ett plagg med både färg och rutor trodde jag skulle bli en utmaning. Jag har alltid ”bara” mörkblå vanliga jeans, och är det fest åker de svarta eller ljusbruna fram. Men ack så fel jag hade. Finbyxan i herrkollektionen Human från Wheelwear passade mig perfekt och gav direkt en känsla av fin och festklädd. Och efter bara en kväll har flera personer redan reagerat med positiv respons. Allt ifrån en liten blick och ett viskande ”snyggt” till en, för mig okänd person, som frågade ”vart har du köpt dom där?”. Som rullstolsanvändare är det svårt för mig att hitta byxor som passar, sitter snyggt och är bekväma. Antingen är byxan för stor eller för trång runt midjan, eller så blir benen för korta när jag sitter. Och jag stör mig ofta på fula veck som skapas på låren. Men finbyxan fungerade direkt. Byxans resår och stretch får den att sitta bekvämt runt midjan och byxbenen räcker ända ner.
 
 
 
Den mörkblå jackan i herrkollektionen Human från Wheelwear är varm och har snygga detaljer i form av orangefärgade dragkedjor och fickor. Ett bekvämt plagg i god passform. Som rullstolsanvändare är min erfarenhet av jackor att det blir ”pösigt”. För att minska känslan av att jackan gör mig tjock försöker jag trycka ned och ihop tyget, men det leder bara till mer smuts när tyg kommer ut åt sidorna mot hjulen. Mindre storlekar minskar ”pösigheten”, men då blir armarna för korta, jackan sitter tajt och jag liknar en michelingubbe. Men tack vare att den här jackan är midjehög och har mudd i midjan och vid handleder är ”pösigheten” veck och isken för smuts från hjulen minskar. Förutom två vanliga fickor på varsin sida har jackan också en kul detalj. Istället för innerficka sitter det nämligen en snygg kavajliknande bröstficka på framsidan.

Boverkets samråd 14 december 2021

Sedan många år tillbaka är jag DHRs representant i Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna. Varje år genomförs fyra möten, och under pandemin görs de digitalt. Myndigheten envisas med att använda Skype trots att vi från funktionsrättsrörelsen alltid protesterar och förklarar dess otillgänglighet. Det sista samrådet för 2021 genomfördes den 14 december och handlade mycket om den nya nationella strategin från regeringen för genomförandet av funktionshinderspolitiken. Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren refererade till ett möte han varit på med Myndigheten för delaktighet om strategin och konstaterade att det finns stora brister i statistik, utvärdering och uppföljning. Han menar att Boverket måste samverka mer med andra myndigheter och kartlägga, ta fram mer data på vad som saknas, så Boverket vet vart de sedan kan göra mest nytta.

 

Boverkets Anna Pohjanen och Viktoria Buskqvist har fått uppdraget att verkställa strategin och de är redan igång både internt och extern. Med utgångspunkt i ”Hur förändrar vi synen på tillgänglighet som något dyrt och fult” har de bland annat universell utformning högt på agendan. Boverkets bildbank kompletteras med bilder på goda exempel och föreläsare och mötesdagar bokas för både intern och extern utbildning. Hela Boverket och andra myndigheter, samt kommuner och regioner ska utbildas. Två filmer med paralympiern Maja Reichard och arkitekten Gert Vingårdh är på gång där Gert Vingårdh förklarar fördelarna med universell utformning. Universell utformning kommer implementeras i allt från stora konferenser under 2022 som Boverketsdagarna och Gestaltad livsmiljö till myndighetens handlingsplaner och policydokument. Att samråda med funktionsrättsrörelsen är också en viktig pusselbit i den nya strategin. Därför uppdateras nu reglementet för Boverkets samråd med funktionsrättsorganisationerna. De största förändringarna är att Certec vid Lunds tekniska högskola och Myndigheten för delaktighet blir representerade i samrådet. Vi föreslog också att fler från SKR och Länsstyrelsen, samt någon från Akademin, också borde vara med.

 

Boverket har fått ett regeringsuppdrag att ”utvärdera lagen från 2018 om bostadsanpassning”. Regeringen ser att användningen av bostadsanpassning minskar, menar att individuella fungerande lösningar är en viktig pusselbit i nya strategin och hör att många upplever det som svårare och krångligare nu för tiden. År 2015 gjordes 73 200 bostadsanpassningar till en kostnad på över en miljard men fyra år senare gjordes bara 55 765 bostadsanpassningar för 885 miljoner kronor. Boverket kommer ta kontakt med funktionsrättsorganisationerna för att be oss besvara enkäter och vara med i en referensgrupp. Boverkets rapport ska vara klar den 28 februari 2023.

 

För två år sedan analyserade Boverket hur kommunerna arbetar med plan- och bygglagen. Då föreslog myndigheten bland annat att det borde finnas mer vägledning för att stötta kommunerna. Nu arbetar Boverket med regeringsuppdraget att ta fram en ”vägledning om hur barnkonventionen kan påverka fysisk planering och stadsutveckling. Man tänker att detta kan användas för att skapa mer jämlika livsmiljöer. I år har man haft en insamlingsfas och gjort förstudie. Under 2022 tar Boverket fram förslag på vägledning och allt ska vara klart den 30 september.


Den 23 september 2021

 
Tänk vad tiden går. Den 23 september firar vi tre år.

Höstterminen 2021

 
Lars-Göran Wadén är en ofta anlitad tillgänglighetsrådgivare som nästan dagligen hjälper kommuner, regioner, myndigheter, länsstyrelser, företag och föreningar att göra utomhus- och inomhusmiljöer mer tillgängliga för fler. Det handlar om att göra information, kommunikation och den fysiska miljö tillgänglig för personer med funktionsnedsättning, men samtidigt underlättar tillgänglighetsåtgärder självklart för alla och skapar en mer attraktiv och säker miljö och verksamhet. Det går till och med att skapa tillväxt med hjälp av mer tillgänglighet för fler.
 
Sedan 2007 driver han företaget Livet rullar vidare, är författare till en bok med samma namn och lever bokstavligen rullande då han är rullstolsanvändare på grund av medfödd benskörhet. Han är medlem i både Branschorganisationen Svensk tillgänglighet och Mångfaldsföretagarna samt vice ordförande i organisationen DHR (Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet). Lars-Göran har provat på stand up och tävlat i poesi. På repertoaren har han bland annat den humoristiska dikten "Älsklingsgodis", en kärleksförklaring med hjälp av godis som också blivit tonsatt. I snart 15 år har Lars-Göran Wadén, på sitt speciella sätt med saklig expertkunskap kombinerad med humor och provokation, rest runt i landet och utbildat i tillgänglighet- och bemötandefrågor. Efter en "corona-paus" ger han sig nu ut på turné igen med fyra helt nya föreläsningsprogram. Under "corona-pausen" har Lars-Göran varit projektledare och arbetat med att skapa mer tillgänglighet inom kultursektorn. Han har även skrivit en bok om hur man skapar tillgänglig kultur.
 
Boka en av de fyra programmen innan den första oktober och få rabatt. Hör av dig så utformas din föreläsning unikt utifrån din miljö/verksamhet. Föreläsningarna ger inspiration, är underhållande, lärorika och ger dig konkreta verktyg. De kan göras på plats eller digitalt. Varje program är en timme långt. Programmen kan självklart kombineras, lite av varje likt en påse med blandgodis.
 
Fyra program:
 
Från Enkelt avhjälpta hinder till Universell design
En historielektion om tillgänglighet. De senaste 20 åren av funktionshinderpolitik från Enkelt avhjälpta hinder till dagens Universell design. Du får mängder av konkreta verktyg för att ta bort Enkelt avhjälpta hinder och fördjupad kunskap om vad Universell design egentligen är.
 
Tillgänglighet skapar tillväxt
Inspiration och motivation att skapa mer tillgänglighet för fler. Du får lära dig arbeta rätt med tillgänglighetsfrågor för att skapa en attraktivare miljö och en verksamhet som får tillväxt. Mer tillgänglighet för fler kan öka din omsättning radikalt.
 
Hur bemöter man en person med funktionsnedsättning?
Heter det handikappad, funktionsvarierad eller funktionsnedsättning. Är Lars-Göran rullstolsburen, rullstolsanvändare eller hjulbent? En humoristisk, provokativ och mycket annorlunda djupdykning i hur man bemöter en person som rullar istället för att gå.
 
Så här skapar du tillgänglig kultur.
Du lär dig allt om Kulturrådets krav på tillgänglighet för utbetalning av statliga kulturbidrag. Samtidigt får du mängder av tips på hur kultur kan göras mer tillgänglig för fler, både för publik och aktiva kulturutövare. Lars-Göran berättar också hur han tillsammans med Johan Seige skapade Sveriges mest tillgängliga teaterföreställning.
 

Boverkets samråd 8 juni 2021

När Boverket hade sitt digitala samrådsmöte med funktionshinderorganisationerna tisdagen den 8 juni var det 17 deltagare. Representanter från Boverket, SKR, Länsstyrelsen och funktionshinderorganisationer. Mötet innehöll rapporter från organisationer (jag visade bl.a. jämställdhetsprojektets film) och myndigheter, ett digitalt studiebesök i handikapporganisationernas hus i Köpenhamn samt en redogörelse om att hantera risker i planering och byggande.
 
Det sistnämnda presenterades av Maria Rydqvist och handlar om att Boverket ska ta fram en teoridel och en praktisk del för att vägleda kommuner. En vägledning, som ska ligga i Boverkets Kunskapsbank, för att beskriva olika steg i framtagandet av översiktsplaner, detaljplaner och allt annat i byggprocessen. Det handlar om att identifiera och värdera risker samt ge förslag på riskkällor och åtgärder. Boverket har fått många "varningssignaler" från olika håll om att hanteringen av risker brister i kommunernas byggprocesser och därför skapas vägledningen. Maria Rydqvist pratade om översvämningar, explosionsrister, klimatförändringar och att bevara skyddsvärden. Men hon nämnde också att uppföljning oftast är det som kommuner är sämst på och att ju tidigare intressenter kommer med i planprocessen desto bättre är det. Hon sa också att "funktionshinderperspektivet är så tunt att jag skäms", pratade om att detta är så svårt eftersom vissas behov till och med krockar då vissa exempelvis vill ha trottoarkanter och andra inte. Vägledningen är inte tvingande för kommunerna på något sätt och ska ses som ett övergripande verktyg. Jag sa att jag förstår att vägledningens riktlinjer inte kan vara på trottoarkanter-detalj-nivå. Jag föreslog dock att två formuleringar måste finnas med, helt "typ" tvingande. 1. Få med universell design/utformning. 2. Att funktionshinderorganisationer involveras i samverkan i hela byggprocessen.
 
Den 15 juni publiceras två rapporter på Boverkets hemsida, regeringsuppdrag som handlar om HIN. Det är både den om Enkelt avhjälpta hinder och den om att kommuner eventuellt ska få tillåtelse att införa sanktionsavgifter. Bostadsmarknadsenkäten presenterades för cirka två månader sedan och enligt statistiken är det nu historiskt höga siffror på antalet nybyggda äldre- och gruppbostäder. Det finns inga siffror över antal tillgängliga bostäder i ordinarie flerbostadshusbestånd, men man vet att så kallade "särskilt anpassade bostäder" nästan inte byggs alls och drygt 40 procent av kommunerna säger att de inte har tillräckligt med bostäder som lever upp till personer med funktionsnedsättnings behov.
 
Boverket har fått ett regeringsuppdrag att sammanställa en vägledning om hur Barnkonventionen kan integreras i samhällsplaneringen som ska vara färdig den 30 september 2022. Boverket arbetar med att ta fram stöd för landsbygdsutveckling och där tittar man nu på olikheter/skillnader med stad när det gäller tillgänglighet. I höst och vinter kommer nya vägledningar om skolor, förskolor, vårdmiljöer och kvalité i upphandling. Senast den 1 december i år ska alla statliga verksamheter ha gjort en rapport om hur det går att integrera "Gestaltad livsmiljö" i stadsförvaltningen och den 14 oktober genomförs en digital konferens på temat Gestaltad livsmiljö och demokrati. I många år har Boverket arbetat med uppdraget "God inomhusmiljö". Man ser att var fjärde krona slösas bort på grund av fel i byggprocesser. Nu ska man ta fram nya skrifter om att göra rätt från början.

Boverkets samråd 16 mars 2021

Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna

Datum: 2021-03-16

 

Sedan många år tillbaka är jag DHRs representant i Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna. Sedan 2012 har myndigheten ett sektorsansvar, ett speciellt regeringsuppdrag kring tillgänglighetsfrågor som framgår av den förra nationella strategin för genomförandet av funktionshinderpolitiken. Boverkets mål är att vara stödjande, samlande och pådrivande i funktionshinderfrågor med anknytning till myndighetens verksamhetsområden. På Boverkets ”ska-göra-lista” står det att man genom dialog och kunskapsöverföring ständigt ska diskutera strategiskt viktiga frågor i samråd med funktionshinderorganisationerna. Och på samrådet tisdagen den 16 mars handlade det verkligen om en viktig fråga. Hela mötet ägnades åt Enkelt avhjälpta hinder.

 

Boverket arbetar nu med två spännande regeringsuppdrag. Det ena handlar om att se över lagstiftningen kring Enkelt avhjälpta hinder (HIN). Det andra har fokus på att kanske införa tillsynsavgifter. Båda uppdragen ska rapporteras till regeringen senast den 15 juni. Begreppet Enkelt avhjälpta hinder (EAH) började användas år 2003. Målsättningen var att alla enkelt avhjälpta hinder skulle åtgärdas innan utgången av år 2010, men Boverkets senaste undersökningar från 2018 visar att det fortfarande finns mycket att göra. Undersökningen menade då att en orsak kan vara att Plan- och bygglagen inte tydligt pekar ut ansvarsfrågan. Det där med ansvarsfrågan får dock vänta, det ingår inte i Boverkets regeringsuppdrag just nu. Det handlar heller inte om att något som i dag betraktas som Enkelt avhjälpt hinder ska bort, eller att någon ny otillgänglighet bör betraktas som enkelt avhjälpt. I dag sitter Boverket och bara analyserar hur reglerna kan förändras och/eller förtydligas så det blir mer verkstad och fler enkelt avhjälpta hinder snabbare plockas bort.

 

I dag går det till så att någon uppmärksammar kommunens byggnadsnämnd om en otillgänglighet. Byggnadsnämnden ska handlägga frågan. Om nämnden anser att det är ekonomiskt försvarbart att plocka bort otillgängligheten och att åtgärden är till nytta för fler betraktas det som enkelt avhjälpt och ska åtgärdas direkt. Om en fastighetsägare protesterar och inte åtgärdar det byggnadsnämnden betraktat som enkelt avhjälpt kan nämnden hota med böter i form av vitesbelopp. Det nya som Boverket nu sitter och funderar på är att införa ett nytt begrepp. Arbetsnamnet är ”Enkelt-enkelt avhjälpta hinder”. Det är otillgänglighet som ska åtgärdas utan att någon först kontrollerar om det är ekonomiskt försvarbart och om åtgärden anses vara till nytta för fler. Boverket sitter också och funderar på att föreslå en byggsanktionsavgift för Enkelt avhjälpta hinder. De eventuella viten som fastighetsägare betalar i dag är pengar som försvinner till stadskassan. Om kommunen istället har rätt att ta ut en avgift blir det en intäkt som kan finansiera kommunens tillsynsarbete med enkelt avhjälpta hinder. På Boverkets senaste samråd med funktionshinderrörelsen genomfördes en givande workshop om Enkelt avhjälpta hinder där det var högt i tak. Boverket ska också ha målgruppsmöten med kommuner, fastighetsägare och funktionshinderorganisationer innan myndighetens förslag lämnas till regeringen.


Kulturrådets samråd med funktionshinderorganisationerna

Kulturrådet är en statlig myndighet under Kulturdepartementet som har regeringens speciella sektorsansvar när det gäller tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. En gång per år, ibland två, kallar de till samrådsmöte med funktionshinderorganisationerna. Sedan många år tillbaka är jag med i samrådet som DHRs representant. Fredagen den 5 februari 2021 genomfördes det senaste samrådet och här följer en rapport.

 

Efter nästan 20 års engagemang i Gävle kommuns tillgänglighetsråd känner jag Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin. Hon har tidigare varit kulturchef i Gävle kommun. Hon inledde mötet och försäkra att Kulturrådet vill säkerställa att funktionshinderfrågor integreras brett i myndighetens verksamhetsplan. En plan med fem strategiska inriktningar.
Delaktighet i kulturlivet, av, med och för alla.
Konstnärlig frihet.
Utveckla former för samverkan och flernivåstyrning.
Internationellt utbyte.
Förvaltningsutveckling.
I inriktningarna ett och tre kommer funktionshinderorganisationerna speciellt in.

 

På dagordningen stod punkter som ”myndighetens regleringsbrev” och ”kultursamverkansmodellen”. Kulturrådets största uppgift är att verka för kulturens utveckling och tillgänglighet. Det görs huvudsakligen genom att fördela statliga bidrag. Under 2021 står följande på myndighetens ska-göra-lista:
Uppföljning av krisstödet och ordinarie bidragsgivning.
Skapa årliga rapporter om nationella minoriteter, jämställdhetsintegrering samt lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning.
Analysera behovet av praktisk tillämpning av barnkonventionen som lag.
Där finns även regeringsuppdrag som ”Arrangörsledens förutsättningar”, ”konstnärers regionala förutsättningar”, ”utställningsersättningar” samt annat inom litteratur, bibliotek och läsfrämjande.


Jag poängterade att vissa grupper/individer lyfts speciellt men inte människor med funktionsnedsättning. Samtidigt menade jag att det självklart inte behöver omnämnas speciellt om Kulturrådet ser till att funktionshinderperspektivet alltid finns med.

Under våren kommer Kulturrådet ta fram ett dokument som beskriver samrådsformen. Myndigheten vill helt enkelt se över dialogen med funktionshinderorganisationerna och ta fram riktlinjer om mandat, förhållningsregler och krav på samrådets deltagare. Dokumentet skickas ut på remiss i vår och ett svar förväntas från DHR senast i september. Något som kallas ”Läsråd” ska också implementeras. Där ingår flera regeringsuppdrag som handlar om litteratur, bibliotek och läsfrämjande åtgärder. Kulturrådet vill gärna få input från funktionshinderorganisationerna så det blir nog ett samrådsmöte i höst med fokus på ”Läsrådet”.

 

Myndigheten gav också en lägesbeskrivning kring kultursamverkansmodellen. Varje år delar Kulturrådet ut massor med statliga pengar som fördelas till regionerna. I regionerna delas pengarna ut till kultur utifrån regionernas kulturplaner vilket ger ett stort regionalt inflytande. Samtidigt får regionernas kulturplaner inte se ut hur som helst. Kulturrådet ställer sju krav varav en handlar om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. För att få statliga medel måste kulturutövaren informera besökarna om arrangemangets tillgänglighet, och skulle kulturutövaren till och med äga lokalen där arrangemanget genomför ska man även arbeta bort enkelt avhjälpta hinder. Enligt Kulturrådets uppföljningar har många enkelt avhjälpta hinder nu åtgärdats, men när kultur arrangeras i externa lokaler finns fortfarande problem. Kravet på att personer med funktionsnedsättning ska kunna konsumera kultur har funnits länge. Man försöker nu även sprida kunskap och krav om möjligheten för personer med funktionsnedsättning att utöva kultur.

 

På Kulturrådets önskelista står att regionerna nu anlitar certifierade tillgänglighetskonsulter för att inventera lokaler där det utövas kultur. Regionerna har dock varit bromsklossar eftersom det innebär kostnader. Regionerna föreslår att arbetet istället görs i samarbete med funktionshinderorganisationer i regionernas tillgänglighetsråd. Jag förklarade att tillgänglighetskonsulter är bäst. Jag berättade också om att Boverket, för några år sedan, ville att kommunerna skulle inventerade tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Ingenting hände eftersom kommunala bostadsbolag ansåg sig inte ha pengar. Då portionerade Boverket ut några miljoner kronor under två år som kommuner kunde söka. Och vipps blev den mesta inventeringen gjord. Kulturrådet var dock tydlig med att de inte planerar något liknande för att skynda på regionernas kulturinventering.

 


Boverkets samråd 07 oktober 2020

Onsdagen den 7 oktober 2020 genomfördes Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna under ledning av Hans-Olof Karlsson Hjort. Ny ordförande för samrådet. 18 deltagare via Skype trotts att vi från funktionshinderorganisationerna flera gånger påpekat att teams eller zoom är mer tillgängliga. Personligen anser jag att dagordningen var tunn. Ingen rapport från myndighetens många regeringsuppdrag. Men den nya ordföranden var bra på att ändå hålla mötet vid liv. Från funktionsorganisationerna var bara jag (DHR), HRF och SRF närvarande. Länsstyrelsen var med men inte SKR.

 

 

Boverket presenterade utvecklingsprojektet ”Bostadsbrist och segregation”. Ett eget initiativ från myndigheten för att kunna bidra till politiken och i samhällsdebatter. Boverket tror att detta blir en het valfråga och vill därför försöka förstå mer om hur bostadsmarknaden fungerar. Det finns flera mål med utvecklingsprojektet. Minska segregationen, få fler bostäder som möter behov för fler, intern kunskapsutveckling, ta fram förslag på lösningar och skapa ekonomiskt överkomliga bostäder. Man tittar på många områden. Jag räknar inte upp allt men det är allt från flexibla detaljplaner och mer odling till digital teknik och lokalproducerat. En del är att ta fram idéer för pilotprojekt och visa goda exempel. Tillsammans med kommunikationsavdelningen tänker man sig en kampanj utifrån universell design på den internationella funktionshinderdagen den 3 december. När samrådet tillfrågades om feedback på utvecklingsprojektet sa jag att mer och tydligare kriterier/krav behövs när statliga pengar delas ut till byggprojekt i kommunerna.

 

 

Sedan januari 2019 har Sveriges kommuner en riksarkitekt. Hon heter Helena Bjarnegård och gästade Boverkets samråd med funktionshinderorganisationerna. Hennes tjänst skapades när den nya arkitekturpolitiken ”Gestaltad livsmiljö” antogs. Hon höll en lång föreläsning om Gestaltad livsmiljö. Dess bakgrund och hur läget ligger just nu. Hon pratade om delmål, omsorgsfull design, hållbarhet och Agenda 2030. Hon nämnde till och med universell design flera gånger. En lång föreläsning med många vackra ord. När jag fick ordet pratade jag om DHRs arbete lokalt i kommuner och regionalt via distrikt. Den värld vi liver i på möten om detaljplaner i tillgänglighetsråd där det ibland känns som om tjänstemän inte förstår vad tillgänglighet är. Det dyker ständigt upp nybyggda miljöer som trots krav ändå är otillgängliga och begreppet universell design vet ingen knappt vad det betyder. Helena Bjarnegård sa att hennes erfarenhet är att det står vackra ord i kommunernas övergripande planer och policydokument. Men när det blir verkstad prioriteras saker lätt bort. Hon sa att detta är en av Boverkets utmaningar att arbeta med.

 

 

Avslutningsvis pratade Tor Borg om ett Boverketprojekt för att mäta bostadsbrist. Det handlade inte om antalet bostäder som saknas eller behöver byggas. De mäter antalet hushåll vars behov inte är uppfyllt och benämner det som bostadsbrist. Han pratade länge om en metod med sex behovsbaserade kriterier som boendeyta, rimlig boendekostnad, lagom avstånd till service, skola och arbete osv… Sedan visades siffror på hur det ser ut i Sverige. Där fanns information om utlandsfödda, ensamstående med barn, studenter, pensionärer och en mängd andra grupper. Men intresset svalnade radikalt när jag, efter att ha lyssnat på detta i minst 30 minuter, fick veta att personer med funktionsnedsättning inte är med i mätningen. Boverket funderar dock på att prata med Försäkringskassan… eller nån. Man visste inte riktigt hur man skulle få mätbara siffror på personer med funktionsnedsättning.


Tillgängliggöra tränings- och idrottsanläggningar

 
Fredagen den 9 oktober genomfördes en pilotutbildning, en test för Parasports Arvsfonden projekt Parame. Ett 20-tal personer satt i testpubliken och jag deltog som DHRs representant. 2018 skapade Parasportförbundet en rapport om varför det är så få personer med funktionsnedsättning som tränar och idrottar, ett Vinova projekt som låg till grund för Arvsfonden projektet Parame. I dag arbetar Parasportförbundet i Vinova projektet ”Kämpa arena” med att inventera tillgängligheten på tränings- och idrottsanläggningar. Parallellt drivs Parame-projektet där en utbildning och manual om att tillgängliggöra tränings- och idrottsanläggningar skapas. Utbildningens syfte är att öka kunskapen om främst fysisk tillgänglighet. Med föreläsning, gruppdiskussioner och övningar för egen reflektion gick man igenom allmänna, idrottspecifika och individuella anläggningskrav och behov. Plan- och bygglagen, diskrimineringslagen, FNs konvention, andra regler och standarder samt begrepp som enkelt avhjälpta hinder och universell design skyndades förbi samtidigt som normer och goda exempel fick ta mer plats. Min personliga åsikt är att detta inte är något nytt, jag har sett hundratals liknande utbildningar förr. De visade till och med de gamla klassiska filmerna från Myndigheten för delaktighet. Men å andra sidan är det självklart viktigt att alltid prata om tillgänglighetsfrågor och det är en rejält grundläggande utbildning som skapas för personer som ansvarar för idrotts- och träningslokaler.

Tillgängliga nyheter - September 2020

Och så var det dags för September upplagan av Tillgängliga nyheter.

Tillgängliga nyheter - augusti


Tillgängliga nyheter - Sommarspecial 4

Sista delen av Tillgängliga nyheters sommarspecial. Nästa film, som produceras av företaget Livet rullar vidare, återgår till vanliga tillgängliga nyheter från hela landet.

RSS 2.0
Läs även andra bloggares åsikter om handikapp, tillgänglighet, politik, funktionsnedsättning
Athenas förmedlar föredrag
Blogg listad på Bloggtoppen.se
Pinga Frisim bloggping

Följ mig på Twitter

DHRs bloggnätverk