Livet rullar vidare

Alla undersökningar som lyfter tillgänglighetsbrister och för fram frågan i debatten är viktiga. Men det är tråkigt att det bara handlar om samma sak. Inget verkar ha förbättras på de senaste tio åren. I dag står vi och trampar i samma tillgänglighetsbrister som förr. De utredningar som granskade tillgängligheten för tio år sedan kom fram till mer eller mindre samma resultat som idag. Personligen har jag kommit på en idé för att marknadsföra mig, mina föreläsningar och mitt arbete som tillgänglighetskonsult. Kanske kan även jag göra en undersökning? Eller rättare sakt leta fram en undersökning, som alla glömt bort från 1998, skriva om den lite och sedan publicera ett säljande pressmedelande som berättar att jag gjort en ny het och aktuell undersökning. Det är ju totalt onödigt att lägga ner tid, energi och pengar på en ny undersökning eftersom situationen ändå är lika som förr. Den senaste i raden av alla tusentals utredningar och undersökningar kommer från Humana, Sveriges största privata assistanssamordnare. Stoppa tryckpressarna - Assistanssamordnaren pressenterar nyheten att det finns stora brister i kommuners arbete med tillgänglighet! Humana har kommit fram till att två av tre granskade kommuner saknar mål om ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i sina översiktsplaner. Och var fjärde kommun har inte gjort någon granskning av tillgänglighet i butiker och offentliga lokaler i kommunen, det är stora brister i de kommunala skolorna, det saknas....
*Gäsp*, snälla... kom med något nytt!

Läs mer här, eller här.

Så som rubriken antyder måste jag medge att det just nu är riktigt spännande. Nu händer det verkligen grejer. Och det handlar inte om att Marschen för tillgänglighet arrangeras i dag runt om i hela landet. Det handlar inte om att jag har mycket att göra eftersom jag tillgänglighetsinventerar hela Vaxholms stads fastighetsbestånd. Det spännande är inte min nystartade tvättmaskin med ljusa kläder – kanske missade jag en mörk strumpa i det vita och då riskerar allt bli förstört? Det grymt intressanta och spännande just nu handlar om att regeringen släpper diskrimineringsutredningen.

På uppdrag av Integrations- och jämställdhetsdepartementet, med statsrådet Nyamko Sabuni i spetsen, har Hans Ytterberg de senaste året utrett om en bristande tillgänglighet ska ses som en form av diskriminering. För fem månader sedan var utredningen klar och har fram tills nu varit hemlighetsstämplad. Men nu ska regeringen alltså offentliggöra den över 800 sidor omfattande utredningen.

Personligen ser jag framemot fantastiska rubriker: ”Ny lagstiftning efter diskrimineringsutredning”. Underrubriken ska vara: ”En otillgänglig offentlig inomhus- eller utomhusmiljö är olaglig”. Artikeln ska fyllas med glada upprop från handikapprörelsen, seriösa kommentarer från självaste Nyamko Saboni och handla om att det från och med den första januari 2011 finns en ny nationell handlingsplan för handikappolitiken i Sverige. En plan som upprättar en smart strategi, med tydliga mål, med fokus på att det inte bara är olagligt att göra bankråd, cykla utan hjälm och mörda grannen – det är även olagligt att bedriva en offentlig verksamhet i en otillgänglig miljö.

Jag är inte känd för att vara pessimist, vill inte gå händelserna i förväg, men jag känner en viss oro. Hur betydelsefull blir den nya diskrimineringslagen egentligen? Regeringens pressmeddelande tycker jag skvallrar om att det med största sannolikhet blir något nytt. Det införs säkert ett förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Men den nya lagstiftningens första mening kommer handla om ”om någon missgynnas genom annan parts underlåtenhet att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet, så ska denna part kunna dömas för diskriminering. Personer med funktionsnedsättning ska i alla situationer där det är rimligt och skäligt komma i en jämförbar situation med en person utan funktionsnedsättning”.  Vad betyder det? Vad är ”skäliga åtgärder”, vad handlar ”situationer där det är rimligt” om, och ”skäligt komma i en jämförbar situation”? Jag oroar mig för att det här blir lika flummigt som vad begreppet ”Enkelt avhjälpt hinder” är. Detta begrepp har funnits i över tio år och jag vill påstå att ingen egentligen exakt kan förklara vad det betyder.

Det är fantastiskt att frågan om bristande otillgänglighet är diskriminering eller inte tar ett steg framåt, men frågan är hur stort steget egentligen är? För dig som vill fördjupa dig ytterligare i ämnet rekommenderar jag att du läser här, eller här, eller detta, eller det här. Nu ska jag gå och hänga tvätt.

Du som är trogen läsare av min blogg vet att jag inte bara pysslar med tillgänglighet- och bemötandefrågor. Då och då arbetar jag även som frilansjournalist och skriver artiklar, krönikor och reportage. Nu har ett nytt nummer av Gävles största tidning kommit till närmare 80 000 Gävlebor med ett intressant porträtt av Ing-Marie Persson. Jag träffade den världsberömda djurskötaren och schimpansälskaren nyligen i Furuviksparken och fick en personlig exklusiv pratstund. Läs min artikel här.

Ju fler vi blir som anmäler den otillgänglighet som finns i Sverige till Diskrimineringsombudsmannen och de kommunala byggnadsnämnderna, desto större blir trycket för att införa lagstiftningen. Med Anmälningstjänsten hos Independent Living Institute kan du göra anmälningar och låta alla ta del av dem. Anmälningarna publiceras på sajten. Anmäl dig här.

Glöm heller inte att påverka på lördag. För åttonde året i rad arrangeras Marschen för tillgänglighet i rekordmånga 31 städer runt om i Sverige. Otillgänglighet blev inte diskrimineringsgrund i den nya diskrimineringslag som började gälla 1 januari 2009 i Sverige. En 830-sidig utredning om just otillgänglighet som diskrimineringsgrund har legat på regeringens bord sedan årsskiftet 2010, men hittills har varken något lagförslag kommit eller utredningen offentliggjorts. Därför arrangeras marschen ännu ett år och tusentals demonstrerar. Gör det du också. Personligen tycker jag att alla borde hjälpas åt att kräva en lagstiftning som klassar otillgänglighet som diskriminering av personer med funktionsnedsättning.

I anslutning till Marschen för tillgänglighet bjuder Independent Living Institute även på andra evenemang
Läs programmet här. Den som vill kan även stödja Marschen genom att bidra med en underskrift i namninsamlingen.

Jag hoppas att Kommunikationsmyndigheten PTS har fått in många spännande tävlingsbidrag. Fram tills den 14 maj hade den statliga myndigheten nämligen en innovationstävling med temat ”Arbete och utbildning”. En tävling med funkisperspektiv. Bakgrunden handlar om den ständigt dystra statistiken kring generellt hög arbetslöshet och låg utbildning bland personer med en funktionsnedsättning. Och myndigheten menar att en anledning till detta beror på att funkisar av olika anledningar har svårt att använda dagens informations- och kommunikationsteknik. Dagens nya moderniteter som förenklar, förnyar och förbättrar i arbete och utbildning för de flesta kan tvärtom betyda mer hinder för människor med en funktionsnedsättning att arbeta eller utbilda sig.

Kommunikationsmyndighetens tävling går ut på att försöka få fram användbara och tillgängliga kommunikationslösningar som kan skapa bättre förutsättningar för arbete och utbildning utifrån konceptet Design för alla. Vinnande projekt kommer tilldelas närmare två miljoner kronor över som längst en tvåårsperiod.
Mer information hittar du här.

Tyvärr kommer det nu ta några dagar innan jag uppdaterar min blogg nästa gång. Imorgon (fredag 21 maj) åker jag nämligen till Skara och sedan väntar en mindre föreläsningsturné under nästa vecka. Det börjar med att jag lämnar Skara vid lunchtid på måndagen och åker till Vimmerby. Måndagen den 24 maj föreläser jag nämligen där för Miljöpartiets lokala kommunpolitiker som arrangerar en medlemskväll om tillgänglighet- och bemötandefrågor. Föreläsningen äger rum klockan 18.00 i Vimmerby stadshus.

Efter en övernattning i Astrid Lindgrens värld fortsätter jag min resa till Nyköping. Jag har nämligen bjudits in av Alla helgona församling att vända ut och in på tillgänglighetsfrågan för deras medlemmar under tisdagskvällen. Föreläsningen börjar klockan 18.00 och slutar 20.30. Under onsdagskvällen är jag hemma igen och kan åter uppdatera min blogg.

Just nu ligger Miljöpartiet bra till för att få min röst. När det gröna partiet nyligen hade kongress infördes två mycket viktiga tillägg när valmanifestet antogs. För det första handlar det om att ”de kollektiva transporterna ska vara tillgängliga och användbara för personer med funktionsnedsättning”. Och för det andra står det numera att ”alla människor ska ha möjlighet till full delaktighet. Vi vill skyndsamt införa en svensk lagstiftning som klassar otillgänglighet som diskriminering av personer med funktionsnedsättning”. Miljöpartiet är därmed vårt lands (enda) tydligaste och mest konkreta parti att stå upp och visa framfötterna i tillgänglighetsfrågan inför valet.

Nu börjar det blir enformigt. Varför kan landstinget aldrig hitta på något nytt? De senaste, säkert tio åren, har landstinget Gävleborg gått med förlust vilket betyder att man dygnet runt, år ut och år in alltid letar efter nya besparingar. Och varje år, när den senaste besparingen genomförs, kommer löften om att måttet är rågat. Politikerna tar ett djupt andetag och säger (i en suck) att man vänt på varje mynt och nu inte kan spara mera. Men när uttalandet/utandningen genomförts släpps ny luft in i lungorna samtidigt som nya bud om besparingar dyker upp på dagordningen. Det allra senaste i Gävleborg handlar bland annat om att det blir svårare för hörselskadade att få hörapparat. Gränsen höjs för när landstinget anser att en person ska få hjälp om någon hör dåligt. Men landstinget Gävleborg sparar dock inte på allt. De som exempelvis behöver nya bröst får det, visserligen ett billigt implantat men ändå. Jag, som man, ser naturligtvis mycket positivt på det sistnämnda. Om några år kommer det finnas massor med hörselskadade kvinnor med stora bröst. Och att de inte hör vad jag säger spelar ju inte så stor roll.

Nu har ännu ett nummer av Gävletidningen Citybladet dykt upp i brevlådan hos närmare 40 000 Gävlebor. För dig som inte bor i Gävle kan tidningen läsas på nätet. Jag blev nyligen inbjuden till självaste landshövdingen Barbro Holmberg på Gävle slott och fick en personlig intervju om allt från Tiger Woods till varför hon aldrig kommer att få en guldklocka. Hela min artikel hittar du i Citybladet.

JÄDRAÅS Museijärnvägen i Gästrikland, ”Jädraås-Tallås järnväg”, ska anpassas för personer med funktionsnedsättning. Museisällskapet har sammanlagt fått 48 000 kronor från Riksantikvarieämbetet. Bidragen ska användas till att anpassa stationsplattformar och för montering av en ny vagnhall. Eftersom jag inte kan åka med SJs X2000-tåg funderar jag på att i sommar göra en mysig utflykt till Jädraås och åka med deras gamla ångtåg.

---

HOFORS Nu får alla tycka till om Hofors kommuns nya centrum som ska växa fram runt Trädgårdsgatan och Teaterplan. Och alla får tycka till innan centrumkärnan gör som istället för att någon person, som tror att han kan, först gör fel och trottoarkanter, gatstenar, belysningen, ledstråk och annat smått och gott måste göras om. Det är Trädgårdsgatan mellan Ica och Prix som ska bli trevligare med bland annat markvärme.

---

ÖSTERFÄRNEBO När Sandvikens kommundelsnämnder försvann 2002 planerade politikerna att införa närrår för att värna om de lokala frågorna i kommunens ytterområden. Bland boende i Österfärnebo var intresset störst. Nu står det klart att kommunens första medborgarkontor öppnar där. Jag är alltid för saker som utvecklar demokratin, lokala kontor för medborgarna känns rätt. Självklart blir det ett kontor för alla medborgare. Det finns nämligen gott om exempel bland landets kommuner där medborgarkontor inte välkomnar medborgare som använder rullatorer, hörselapparat, barnvagn, vit käpp eller rullstol. Men så blir det ju inte i Österfärnebo, eller?

---

SANDVIKEN Statens kulturråd ger 150 000 kronor till Folkbiblioteket i Sandviken. Pengarna ska användas för att skapa ett litteraturhus för alla barn och ungdomar. Naturligtvis även de med en funktionsnedsättning. Det är en fantastiskt unik grej eftersom det sedan tidigare bara finns ett liknande litteraturhus i hela Europa. Ett litteraturhus ska ge en kreativ miljö för olika konstformer och aktörer att arbeta tillsammans för att stärka barns och ungas lust att läsa. Byggs en scen ska man alltså även ta sig dit i rullstol. Arrangeras en sagostund ska de ske i en lokal med hörselslinga. Och all information för att locka till läsning ska naturligtvis även finnas i alternativa format.  Ett litteraturhus ska även innehålla ett kunskapscentrum och vara en samlingsplats för forskning bland doktorander och studenter vid högskolor och universitet. Det betyder att lokalerna måste göras tillgängliga och all information göras användbar för hela Europas funktionsnedsatta doktorander och studenter. Det ska bli riktigt härligt att följa Folkbibliotekets satsning eftersom jag är övertygad om att de tänker på tillgängligheten och användbarheten för alla.

Jag vill, jag vill, jag VILL läsa diskrimineringsutredningen. Men den är hemligstämplad av Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Utredningen tillsattes 2009 för att utreda om underlåtenhet att vidta åtgärder mot bristande tillgänglighet ska ingå i diskrimineringslagstiftningen. Trots att det nu har gått fem månader sedan utredningen blev klar vägrar regeringen att offentliggöra den och skicka den på remiss. Varför, vad är regeringen rädd för? Personligen tycker jag det är både tragist, irriterande och lite coolt. Det där sista handlar om att tillgänglighetsfrågan uppenbarligen nu blivit så het och politiskt känslig (och det är lite "fräckt") att den hemligstämplats. Borde ju vara något för självaste Janne "Uppdrag granskning" Josefsson att sätta tänderna i.

Med detta hemlighetsmakeri bryter regeringen mot den FN-konvention som Sverige har undertecknat om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Jag, hela DHR, och många andra kräver därför att utredningen offentliggörs. Gör det du också. Hjälpt till att lyfta denna fråga ytterligare och sätt press på regeringen genom att gå med i Facebookgruppen "Offentliggör diskrimininerigsutredningen!" som DHR står bakom. Boka därefter in lördagen den 29 maj för deltagande i Marschen för tillgänglighet som arrangeras i ett 30-tal av landets kommuner.

Läs mer exempelvis HÄR eller så klickar du HÄR.

Det är inte alla som känner till det, men jag är faktiskt inte bara man, gift, tillgänglighetskonsult, Gävlebo och rullstolsanvändare. Jag är medlem i Norrländska litteratursällskapets författarförening också. Då och då dyker medlemstidskriften Provins upp i brevlådan. Nyligen läste jag i årets fjärde tidskrift och fastnade för en artikel av Petra-Eleonora Näslund och Jannie Nielsen. Rubriken är ”Hej Hawaii” och det handlar om ett långfilmprojekt, en roadmovie om att följa sina drömmar. Huvuddelen av skådespelarna är gamla och unga individer med funktionsnedsättningar från Kramfors, och manuset bygger på skådespelarnas egna idéer och drömmar.

Projektets utgångspunkt var att göra en film utan skygglappar eller utifrån begränsningar från den normalstörda världen. Det handlar inte om några tycka-synd-om-karaktärer, det är coola, snygga och revolutionära gangsters som gäller. När filmen börjar befinner vi oss i en färglös grå värld där huvudpersonerna arbetar på en makaroniböjarfabrik tillsammans med tusentals kuvade funktionsnedsatta människor. De sliter i tysthet och behåller sina drömmar för sig själva tills en dag då färdtjänstbussen får punktering på väg hem till gruppbostaden. Det blir början på deras vansinniga färd bort från alltihopa, mot ett nytt liv, mot friheten och Hawaii.

Jag har personligen inte sett filmen och kan därför inte ge en recension. Jag ska däremot försöka göra allt jag kan för att se den så fort som möjligt. Är det någon av mina bloggläsare som vet vart jag kan vända mig för att få tag på filmen?

Gymnasieskolor har i många fall uppenbara svårigheter att anpassa skolorna och deras verksamhet till de behov som elever med funktionsnedsättning har. Det visar en genomgång av 33 gymnasieskolor som Skolinspektionen har gjort.

Rapporten ger ingen generell bild av läget i den svenska gymnasieskolan för elever med funktionsnedsättning men resultatet stöds av erfarenheter som bland annat gjorts i Skolinspektionen övriga verksamhet.

Vill du veta vilka punkter som Skolinspektionen lyfter fram klickar du här:

 

Vill du ta del av Handisams reflektioner kring följande nyhet så klickar du här.

När HSO tillfrågade riksdagspartierna om vad de anser om tillgänglighetsfrågor svarade Kristdemokraterna så här. Klicka på länken så får du svar.

I dag, mellan klockan 14.00-17.00, föreläser jag i Sandviken på Vallhovskyrkans scen. I publiken sitter Gävleborgdistriktets kristdemokrater för att lära sig hur man med hjälp av tillgänglighet får fler röster i det viktiga valet i höst. Visste du att den politiker som i dag och fram tills valet pratar om tillgänglighetsfrågor får betydligt fler röster? I min Sandvikenföreläsning berättar jag varför.

För över tio år sedan hade jag ett typiskt "handikappjobb". Instängd i ett litet rum utan fönster satt jag och pratade i telefon hela dagarna i en telefonväxel. Jag fick bokstavligen cellskräck. När jag en dag plötsligt såg en annons i lokaltidningen om en skrivarkurs på Västerbergs Folkhögskola. Mitt intresse för det skrivna ordet har alltid varit stort i mitt liv. Jag har alltid "trakasserat" vänner, grannar och släktingar med egna tillverkade serier, noveller och tidningar. Tack vare folkhögskolans skrivarlinje under ett år utvecklades mitt skrivande ytterligare, och jag behövde aldrig återvända till "handikappjobbet". Plötsligt arbetade jag som lokalreporter på en tidning, och efter några år skrev jag boken "Livet rullar vidare" (som föddes under skrivarlinjens tid). Och resten är historia. I dag driver jag ett eget företag, arbetar med tillgänglighet- och bemötandefrågor på heltid och reser runt om i hela Sverige. Den totala motsatsen från den instängda telefonväxeln. Tack vare lokaltidningens annons för folkhögskolans skrivarlinje förändrades mitt liv.

Under hela fredagen är det fest. Jag befinner mig på Västerbergs Folkhögskola och firar verksamhetens 100-årsjubileum. Dagen börjar klockan 11.00 med att självaste landshövdingen Barbro Holmberg inviger jubileet och därefter avlöser den ena programpunkten den andra fram tills kvällsunderhållningen som börjar klockan 18.30. Ett fullständigt program hittar du genom att klicka på följande länk. Under firandet är det även premiär på boken "Viktigare än skiftnyckeln", skriven av Hans Carstensen som var min lärare på skrivarlinjen. Boken handlar om folkhögskolans 100 år och innehåller bland annat en intervju med mig.

Nu finns den första databasen över tillgänglighetskonsulter i Sverige. Handisam listar just nu 86 experter inom fysisk miljö, verksamhet samt information och kommunikation. Där finns även konsulter som föreläser och utbildar kring tillgänglighetsfrågor. Databasen har tagits fram inom ramen för projektet Processtöd Tillgänglighet, ett samarbete mellan Handisam och Handikappförbunden. Om du är i behov av hjälp i någon tillgänglighetsfråga är det alltså självklart att först och främst besöka Handisams hemsida. Och naturligtvis tillhör jag en av landets 86 experter.

Skolgårdarna har alltid ekat av skällsord. Några av orden syftar på funktionsnedsättningar. Men vad betyder de egentligen? Det är nyttigt att bli påmind om hur ord kan uppfattas. Ord kan såra och förnedra även om det inte var avsikten. Alltför ofta använder vi ord utan att tänka efter. Orden är vårt viktigaste kommunikationsmedel. Därför är det viktigt att vara rädd om orden och om valörerna. Men ord förstås olika av olika människor. Hur man än anstränger sig är det svårt att få till det så att det alltid blir rätt.


Rullstolsbunden
Ingen är bunden till sin stol, om det inte finns rep med i bilden. Rullstolsburen speglar verkligheten bättre. Eller varför inte person som använder rullstol?

Förståndshandikappad
Ordet är förlegat. Person med utvecklingsstörning är ett mer aktuellt språkbruk.

Dvärg
Det finns massor av dvärgar i Sagan om Ringen. Men inte en enda i verkliga livet. Här finns människor som är korta och andra som är långa, och några med diagnosen kortväxthet.

Bokstavsbarn
Kärt barn har många namn. Men både barn och vuxna kan ha till exempel diagnosen ADHD. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan innebära koncentrationssvårigheter men också andra symtom. Se människan bakom förkortningen. Vad tänker du när du ser bokstäverna ABBA?

Miffo
En svensk långfilm från 2003

Psykfall
Medier kopplar ofta ihop ord som psykfall, psyksjuk eller galning med dramatiska våldsdåd – speciellt efter mordet på Anna Lindh. Rubrikerna skapar rädsla och väcker starka känslor hos människor med psykisk funktionsnedsättning. Begreppet psyksjuk används dessutom ofta svepande om all sorts psykisk ohälsa – och fogar samman människor som har föga gemensamt.

Idiot
En person som inte deltar i det politiska livet, åtminstone i antikens Grekland.

Handikapp
I vissa fall är det fritt fram att prata handikapp. I golf till exempel. Men ordet har ändrat betydelse. Socialstyrelsen rekommenderar att begreppet inte längre bör användas alls. Istället rekommenderar de funktionshinder (se funktionshinder och funktionsnedsättning). Däremot kan ”handikapp” hittas i sammansatt form till exempel i handikapptoalett.

Mongo
En stad i Tchad.

Handikappanpassa
Ordet handikappanpassa signalerar problem, och att det är OK att göra skillnad mellan människor. Men alla tjänar ju på att öppna en plats för fler besökare, eller hur? Säg alltså hellre att en byggnad eller webbplats är tillgänglig än att den är handikappanpassad.

CP
Den kanadensiska järnvägen, men även datorprogrammet Constraint Programming.

Arbetshandikappad
Ordet arbetshandikappad har länge använts för att klassificera arbetslösa med funktionsnedsättning, oavsett förmåga att klara av ett eventuellt jobb. Men är Eva som använder rullstol arbetshandikappad om hon jobbar som journalist? Det är bättre att prata om människors arbetsförmåga och riva hinder – både verbala och andra – på våra arbetsplatser.

DAMP-unge
Ett barn som gillar den norska jazzgruppen Damp.