Livet rullar vidare

Jag har läst tidningen Stiletten idag. Artikeln handlade om tillgänglig klotterkonst. En så intressant, annorlunda och spännande artikel ur tillgänglighetssynpunkt att jag helt enkelt är tvungen att uppmärksamma det i bloggen. Artikeln, skriven av Sari Nykvist, handlar om Joakim Forsgrens konstutställning på Klubb Site på restaurang Riche i Stockholm. Först trodde jag att utställningen är ett gott exempel på att det faktiskt går att göra allt tillgängligt för alla. Joakim Forsgren har nämligen tolkat toalettklotter för synskadade. 2010 är året då information ska vara tillgänglig för alla och därför passar det ju perfekt att allt klotter översätts till punktskrift. Men (suck), min tillgänglighetsglädje försvann när jag läst hela artikeln. Tänk att det aldrig får vara riktigt hundra procent bra. Den toalett där man kan se Joakim Forsgrens konst är inte tillgänglig för rullstolsanvändare och därmed utestängs jag från hans utställning.

Just nu är politik lika het som min husvägg där sommarsolen värmt hela dagen. Minst femtio grader. Det är valår och det bubblar och kokar på Gotland. Självklart måste även jag skriva om politik. Frågan är hur het tillgänglighetsfrågan är? Vilket parti är bäst, vilket kan få utnämningen ”Funkisparti”? Det enda svenska funkisparti jag känner till är ”Alliansen för funktionshindrade” (AFF), eller rättare sagt kände till eftersom partiet är nedlagt och grundaren Stefan Blom avled i våras. Allt det är oerhört tragiskt, men följande är kul. På adressen politiskapartier.se finns all information och lite till kring landets kända, okända, stora och små partier. Där hittar du information om ”Alliansen för funktionshindrade” och en länk till alliansens hemsidan (hihi). Vad som är så roligt förstår du om du går in på politiskapartier.se och klickar på länken till ”Alliansen för funktionshindrade”.

Personligen tycker jag det är trist att det inte längre finns ett renodlat funkisparti. Allt fler personer med en funktionsnedsättning väljer att kandidera till ett förtroendeuppdrag som politiker (läs exempelvis David Lega i Kristdemokraterna och Jesper Odelberg för Vänsterpartiet) och det är bra. Men jag tror ändå att en funkisparti vore bra för att lyfta funkisfrågorna i den politiska debatten. Om det görs på rätt sätt, med rätt företrädare, kan det vara en bra idé. Jämställdhetsfrågorna lyfts mer bland de gamla och etablerade partierna efter att Fi tagit upp debatten. Junilisten som tydligt säger nej till EU fick igång EU-debatten, Piratpartiet gjorde en liknande grej när det gäller frågor om fildelning och personlig integritet inom nätets sociala medier. Tidigare var det Ny Demokrati som vände ut och in på debatterna och väckte de gamla och ibland lite trötta politikerna. Ett funkisparti som sticker upp kan säkert påverka debatten/besluten och få upp frågor på dagordningen på ett annat sätt än exempelvis en handikapporganisation.

Visste du att bara tre av 28 kaféer lever upp till kraven på tillgänglighet för alla när åtta ungdomsorganisationer gemensamt tog en fika i huvudstaden en onsdag i maj?

- - -

I assistansföretaget Humanas undersökning säger bara sju procent av Sveriges kommuner att mer än 60 procent av deras badplatser är tillgängliga för rullstolsanvändare.

Den 29 maj genomfördes Marschen för tillgänglighet för åttonde året i rad. I år slogs ännu ett demonstrationsrekord på antalet engagerade människor. Tusentals och åter tusentals marscherade på gator och torg i totalt 31 städer runt om i Sverige. I Stockholm representerades alla politiska partier av kända namn. Där var allt från partiledare till ansvariga för sociala och handikappolitiska frågor. Eftersom det är valår var politikerna naturligtvis extra mikrofonkåta och höll det ena talet efter den andra. Vackra ord om att det nu är dags att ta tag i saken, att införa en lag som betraktar otillgänglighet som diskriminering. Men frågan är om det är vackra ord men ingen verkstad. De blåa politikerna har nu haft fyra år på sig och innan dess hade de rödgröna fyra år i maktposition. Det har gått tio år men inga mål har uppfyllts i landets nationella handikappolitiska plan. Kan någon förklara för mig varför jag ska lyssna och tro på dem just nu?

Personligen tror jag faktiskt att det just nu som det är dags att tro på politikernas löften. Alla partier lovar att bristande tillgänglighet ska förbjudas. En omfattande diskrimineringsutredning har genomförts, blivit offentlig och är nu ute på remiss. Antalet krävande pensionärer blir allt fler och kommer med arméer av rullatorer. FN har ögonen på Sverige och kräver resultat utifrån konventionen om mänskliga rättigheter för personer med en funktionsnedsättning. Och vi står snart inför den första januari 2011 då en ny nationell handlingsplan gäller. Enligt regeringen ska den innehålla tydliga mål med tajta tidsramar som ska uppfyllas. Landet Sverige befinner sig i ett rejält tillgänglighetsgung. När semestern överstökats, när valet ägt rum och när en ny nationell handlingsplan sett dagens ljus tror jag på en förändring. Se upp för det händer grejer nu!

Nyligen skickade jag ett öppet brev till arrangören av sommarens hårdrocksfestival i Gävle. Jag ställde några tillgänglighetsfrågor och nu har jag fått följande glädjande svar.

 

 

Alla undersökningar som lyfter tillgänglighetsbrister och för fram frågan i debatten är viktiga. Men det är tråkigt att det bara handlar om samma sak. Inget verkar ha förbättras på de senaste tio åren. I dag står vi och trampar i samma tillgänglighetsbrister som förr. De utredningar som granskade tillgängligheten för tio år sedan kom fram till mer eller mindre samma resultat som idag. Personligen har jag kommit på en idé för att marknadsföra mig, mina föreläsningar och mitt arbete som tillgänglighetskonsult. Kanske kan även jag göra en undersökning? Eller rättare sakt leta fram en undersökning, som alla glömt bort från 1998, skriva om den lite och sedan publicera ett säljande pressmedelande som berättar att jag gjort en ny het och aktuell undersökning. Det är ju totalt onödigt att lägga ner tid, energi och pengar på en ny undersökning eftersom situationen ändå är lika som förr. Den senaste i raden av alla tusentals utredningar och undersökningar kommer från Humana, Sveriges största privata assistanssamordnare. Stoppa tryckpressarna - Assistanssamordnaren pressenterar nyheten att det finns stora brister i kommuners arbete med tillgänglighet! Humana har kommit fram till att två av tre granskade kommuner saknar mål om ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i sina översiktsplaner. Och var fjärde kommun har inte gjort någon granskning av tillgänglighet i butiker och offentliga lokaler i kommunen, det är stora brister i de kommunala skolorna, det saknas....
*Gäsp*, snälla... kom med något nytt!

Läs mer här, eller här.

Så som rubriken antyder måste jag medge att det just nu är riktigt spännande. Nu händer det verkligen grejer. Och det handlar inte om att Marschen för tillgänglighet arrangeras i dag runt om i hela landet. Det handlar inte om att jag har mycket att göra eftersom jag tillgänglighetsinventerar hela Vaxholms stads fastighetsbestånd. Det spännande är inte min nystartade tvättmaskin med ljusa kläder – kanske missade jag en mörk strumpa i det vita och då riskerar allt bli förstört? Det grymt intressanta och spännande just nu handlar om att regeringen släpper diskrimineringsutredningen.

På uppdrag av Integrations- och jämställdhetsdepartementet, med statsrådet Nyamko Sabuni i spetsen, har Hans Ytterberg de senaste året utrett om en bristande tillgänglighet ska ses som en form av diskriminering. För fem månader sedan var utredningen klar och har fram tills nu varit hemlighetsstämplad. Men nu ska regeringen alltså offentliggöra den över 800 sidor omfattande utredningen.

Personligen ser jag framemot fantastiska rubriker: ”Ny lagstiftning efter diskrimineringsutredning”. Underrubriken ska vara: ”En otillgänglig offentlig inomhus- eller utomhusmiljö är olaglig”. Artikeln ska fyllas med glada upprop från handikapprörelsen, seriösa kommentarer från självaste Nyamko Saboni och handla om att det från och med den första januari 2011 finns en ny nationell handlingsplan för handikappolitiken i Sverige. En plan som upprättar en smart strategi, med tydliga mål, med fokus på att det inte bara är olagligt att göra bankråd, cykla utan hjälm och mörda grannen – det är även olagligt att bedriva en offentlig verksamhet i en otillgänglig miljö.

Jag är inte känd för att vara pessimist, vill inte gå händelserna i förväg, men jag känner en viss oro. Hur betydelsefull blir den nya diskrimineringslagen egentligen? Regeringens pressmeddelande tycker jag skvallrar om att det med största sannolikhet blir något nytt. Det införs säkert ett förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Men den nya lagstiftningens första mening kommer handla om ”om någon missgynnas genom annan parts underlåtenhet att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet, så ska denna part kunna dömas för diskriminering. Personer med funktionsnedsättning ska i alla situationer där det är rimligt och skäligt komma i en jämförbar situation med en person utan funktionsnedsättning”.  Vad betyder det? Vad är ”skäliga åtgärder”, vad handlar ”situationer där det är rimligt” om, och ”skäligt komma i en jämförbar situation”? Jag oroar mig för att det här blir lika flummigt som vad begreppet ”Enkelt avhjälpt hinder” är. Detta begrepp har funnits i över tio år och jag vill påstå att ingen egentligen exakt kan förklara vad det betyder.

Det är fantastiskt att frågan om bristande otillgänglighet är diskriminering eller inte tar ett steg framåt, men frågan är hur stort steget egentligen är? För dig som vill fördjupa dig ytterligare i ämnet rekommenderar jag att du läser här, eller här, eller detta, eller det här. Nu ska jag gå och hänga tvätt.

Ju fler vi blir som anmäler den otillgänglighet som finns i Sverige till Diskrimineringsombudsmannen och de kommunala byggnadsnämnderna, desto större blir trycket för att införa lagstiftningen. Med Anmälningstjänsten hos Independent Living Institute kan du göra anmälningar och låta alla ta del av dem. Anmälningarna publiceras på sajten. Anmäl dig här.

Glöm heller inte att påverka på lördag. För åttonde året i rad arrangeras Marschen för tillgänglighet i rekordmånga 31 städer runt om i Sverige. Otillgänglighet blev inte diskrimineringsgrund i den nya diskrimineringslag som började gälla 1 januari 2009 i Sverige. En 830-sidig utredning om just otillgänglighet som diskrimineringsgrund har legat på regeringens bord sedan årsskiftet 2010, men hittills har varken något lagförslag kommit eller utredningen offentliggjorts. Därför arrangeras marschen ännu ett år och tusentals demonstrerar. Gör det du också. Personligen tycker jag att alla borde hjälpas åt att kräva en lagstiftning som klassar otillgänglighet som diskriminering av personer med funktionsnedsättning.

I anslutning till Marschen för tillgänglighet bjuder Independent Living Institute även på andra evenemang
Läs programmet här. Den som vill kan även stödja Marschen genom att bidra med en underskrift i namninsamlingen.

Jag hoppas att Kommunikationsmyndigheten PTS har fått in många spännande tävlingsbidrag. Fram tills den 14 maj hade den statliga myndigheten nämligen en innovationstävling med temat ”Arbete och utbildning”. En tävling med funkisperspektiv. Bakgrunden handlar om den ständigt dystra statistiken kring generellt hög arbetslöshet och låg utbildning bland personer med en funktionsnedsättning. Och myndigheten menar att en anledning till detta beror på att funkisar av olika anledningar har svårt att använda dagens informations- och kommunikationsteknik. Dagens nya moderniteter som förenklar, förnyar och förbättrar i arbete och utbildning för de flesta kan tvärtom betyda mer hinder för människor med en funktionsnedsättning att arbeta eller utbilda sig.

Kommunikationsmyndighetens tävling går ut på att försöka få fram användbara och tillgängliga kommunikationslösningar som kan skapa bättre förutsättningar för arbete och utbildning utifrån konceptet Design för alla. Vinnande projekt kommer tilldelas närmare två miljoner kronor över som längst en tvåårsperiod.
Mer information hittar du här.

Just nu ligger Miljöpartiet bra till för att få min röst. När det gröna partiet nyligen hade kongress infördes två mycket viktiga tillägg när valmanifestet antogs. För det första handlar det om att ”de kollektiva transporterna ska vara tillgängliga och användbara för personer med funktionsnedsättning”. Och för det andra står det numera att ”alla människor ska ha möjlighet till full delaktighet. Vi vill skyndsamt införa en svensk lagstiftning som klassar otillgänglighet som diskriminering av personer med funktionsnedsättning”. Miljöpartiet är därmed vårt lands (enda) tydligaste och mest konkreta parti att stå upp och visa framfötterna i tillgänglighetsfrågan inför valet.

JÄDRAÅS Museijärnvägen i Gästrikland, ”Jädraås-Tallås järnväg”, ska anpassas för personer med funktionsnedsättning. Museisällskapet har sammanlagt fått 48 000 kronor från Riksantikvarieämbetet. Bidragen ska användas till att anpassa stationsplattformar och för montering av en ny vagnhall. Eftersom jag inte kan åka med SJs X2000-tåg funderar jag på att i sommar göra en mysig utflykt till Jädraås och åka med deras gamla ångtåg.

---

HOFORS Nu får alla tycka till om Hofors kommuns nya centrum som ska växa fram runt Trädgårdsgatan och Teaterplan. Och alla får tycka till innan centrumkärnan gör som istället för att någon person, som tror att han kan, först gör fel och trottoarkanter, gatstenar, belysningen, ledstråk och annat smått och gott måste göras om. Det är Trädgårdsgatan mellan Ica och Prix som ska bli trevligare med bland annat markvärme.

---

ÖSTERFÄRNEBO När Sandvikens kommundelsnämnder försvann 2002 planerade politikerna att införa närrår för att värna om de lokala frågorna i kommunens ytterområden. Bland boende i Österfärnebo var intresset störst. Nu står det klart att kommunens första medborgarkontor öppnar där. Jag är alltid för saker som utvecklar demokratin, lokala kontor för medborgarna känns rätt. Självklart blir det ett kontor för alla medborgare. Det finns nämligen gott om exempel bland landets kommuner där medborgarkontor inte välkomnar medborgare som använder rullatorer, hörselapparat, barnvagn, vit käpp eller rullstol. Men så blir det ju inte i Österfärnebo, eller?

---

SANDVIKEN Statens kulturråd ger 150 000 kronor till Folkbiblioteket i Sandviken. Pengarna ska användas för att skapa ett litteraturhus för alla barn och ungdomar. Naturligtvis även de med en funktionsnedsättning. Det är en fantastiskt unik grej eftersom det sedan tidigare bara finns ett liknande litteraturhus i hela Europa. Ett litteraturhus ska ge en kreativ miljö för olika konstformer och aktörer att arbeta tillsammans för att stärka barns och ungas lust att läsa. Byggs en scen ska man alltså även ta sig dit i rullstol. Arrangeras en sagostund ska de ske i en lokal med hörselslinga. Och all information för att locka till läsning ska naturligtvis även finnas i alternativa format.  Ett litteraturhus ska även innehålla ett kunskapscentrum och vara en samlingsplats för forskning bland doktorander och studenter vid högskolor och universitet. Det betyder att lokalerna måste göras tillgängliga och all information göras användbar för hela Europas funktionsnedsatta doktorander och studenter. Det ska bli riktigt härligt att följa Folkbibliotekets satsning eftersom jag är övertygad om att de tänker på tillgängligheten och användbarheten för alla.

Gymnasieskolor har i många fall uppenbara svårigheter att anpassa skolorna och deras verksamhet till de behov som elever med funktionsnedsättning har. Det visar en genomgång av 33 gymnasieskolor som Skolinspektionen har gjort.

Rapporten ger ingen generell bild av läget i den svenska gymnasieskolan för elever med funktionsnedsättning men resultatet stöds av erfarenheter som bland annat gjorts i Skolinspektionen övriga verksamhet.

Vill du veta vilka punkter som Skolinspektionen lyfter fram klickar du här:

 

Vill du ta del av Handisams reflektioner kring följande nyhet så klickar du här.

Nu finns den första databasen över tillgänglighetskonsulter i Sverige. Handisam listar just nu 86 experter inom fysisk miljö, verksamhet samt information och kommunikation. Där finns även konsulter som föreläser och utbildar kring tillgänglighetsfrågor. Databasen har tagits fram inom ramen för projektet Processtöd Tillgänglighet, ett samarbete mellan Handisam och Handikappförbunden. Om du är i behov av hjälp i någon tillgänglighetsfråga är det alltså självklart att först och främst besöka Handisams hemsida. Och naturligtvis tillhör jag en av landets 86 experter.

Den 31 maj 2000 antogs Sveriges nationella handlingsplan för handikappolitiken av riksdagen. Den heter ”Från patient till medborgare” och bygger på att den svenska jämlikhetssynen är alla människors lika värde vare sig man har en funktionsnedsättning eller inte. Alla ska ses som likvärdiga medborgare med lika rätt och lika möjligheter att bestämma över sitt liv och få sina önskningar respekterade. Tio år efter planens antagande har det sakta men säkert blivit bättre, men det går för långsamt och inga av planens mål har uppfyllts. När regeringen, i en skrivelse den 8 april, redogjorde för arbetet med att genomföra handlingsplanen bedömde man att en god grund för det handikappolitiska arbetet etablerats och att tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning förbättrats inom flera samhällssektorer. Man konstaterar dock att mycket arbete återstår och att uppföljningar visar att inga av planens nationella mål har uppfyllts.

Den nuvarande handlingsplanen sträcker sig till den sista december 2010 och frågan är nu vad som händer den första januari 2011? Samtidigt som regeringen utvärderat har man tagit fram grunden för en framtidsstrategi. Regeringen tänker utforma en strategi framåt utifrån den handikappolitiska grunden att handikappolitiken är tvärsektoriell, att genomförandet är en del av arbetet med mänskliga rättigheter, att ansvars- och finansieringsprincipen gäller och att statliga myndigheter har ett särskilt ansvar i genomförandet av handikappolitiken. Och de övergripande mål som presenterades i den nationella handlingsplanen ligger fast. Målsättningen är att utforma en strategi som sträcker sig fem år framåt med uppföljningsbara mål och tydliga roller i genomförandet. Regeringen har beslutat om övergripande inriktningsmål på prioriterade områden. Dessa ska i ett nästa steg konkretiseras i operativa delmål som sammanställs i en strategi vilken avses beslutas av regeringen inför 2011. Strategin ska arbetas fram i nära samarbete med de aktörer som genomför politiken.

När det gäller Vasamuseets pedagogiska utvecklingsprojekt ”Alla ombord” i Stockholm är det däremot en helt annan sak. Projektet stöds av Allmänna arvsfonden och är ett samarbete mellan Statens marina museer, Rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) i Stockholms län, Rädda Barnen, Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Handisam. Målet är att alla barn och unga med olika funktionsnedsättningar ska kunna tillgodogöra sig, uppleva och aktivt delta i Vasamuseets pedagogiska verksamhet på jämställda och värdiga villkor.

Med hjälp av kartor på hitta.se, eniro.se eller andra liknande tjänster får man hjälp att söka rätt väg. Allt eftersom tekniken utvecklas med bättre GPSer och inte allt för pixliga satellitbilder kan alla tjuvkicka på platser innan man åker dit. Bilden är från Googles Earth och visar vart jag bor. Samtidigt har allt fler kommuner, landsting, myndigheter och företag förstått vikten av ett tillgängligt samhälle. Man inventerar just nu överallt med ett tempo som får det att knacka i både slott och koja. Personligen arbetar jag just nu heltid med att inventera hela Vaxholms stads offentliga lokaler och allmänna platser.

Min inventering resulterar i en tydlig åtgärdsplan där alla tillgänglighetsbrister har registrerats. För det första presenteras alla enkelt avhjälpta hinder som egentligen borde ha åtgärdats redan igår. För det andra redovisas de mer omfattande, kostsamma och större bristerna. Dessa ska också åtgärdas men av exempelvis ekonomiska skäl kan allt inte ordnas direkt. När inventeringarna är slutförda resulterar det också ofta i tillgänglighetsguider. Attraktiva nätbaserade guider som berättar för både turister och kommunmedborgare vilka verksamheter som välkomnar alla och vilka som väljer att diskriminera och utestänga individer.

Nu undrar jag om någon av mina läsare känner till om en tillgänglighetsguid och en karttjänst arbetat tillsammans någon gång? Personligen ser jag det som en strålande idé att via sökbara kartor hitta allt från tillgängliga toaletter och användbara entréer till hur höjden på trottoarkanter är och vart parkbänkarna står. Helt enkelt en bild av en centrumkärna ur ett funkisperspektiv. Att, via nätet, besöka platser och ta reda på hur tillgängliga och användbara de är innan man åker dit. Om inte någon redan uppfunnit denna tjänst ska jag göra det en vacker dag.

Jag är för utveckling av hjälpmedel, trivs som fisken i vattnet när någon inte bara levererar exempelvis en rullstol utan att först ställa krav. Alla uppfinnare i landet borde göra en gemensam insatts, samla ihop alla sina smarta hjärnors celler och producera användbara och snygga hjälpmedel. Min framtidsdröm handlar om att en individ ska kunna välja kläder och smycken lika naturligt och självklart som hjälpmedel. För rullstolsanvändaren ska det vara lika självklart att välja om man trivs bäst i svarta eller blå byxor som att välja färg på hjälpmedlet. För rullstolsanvändaren ska det vara lika självklart att välja om man vill ha ett guld- eller silverarmband som att välja hjälpmedlets modell, form och utseende. När landstingsmonopol avskaffats och fria val tagit över samtidigt som produktutvecklare och uppfinnare verkligen inser att det finns en lönsam hjälpmedelsmarknad uppfylls min framtidsdröm. Då tror jag till och med att hjälpmedelsbranschen och tillgänglighetsbranschen kan ta varandra i hand. Vem är först med att uppfinna en svävande stol så att alla trappor inte behöver bytas ut mot ramper eller hissar?

En av de just nu kanske coolaste manuella stolarna är Panthera X. En ny stol i kolfiber, titan och aluminum som bara väger 4,2 kilo. Dess avancerade design och lätta vikt gör att det inte finns någon liknande stol i hela världen. Och just nu hårdtestas rullstolen rejält eftersom den körs från Casablanca i Marocko till Stockholm. Projektet kallas ”Inclusion tour 2010” där man även passar på att se över tillgängligheten i några av Europas storstäder.